<body><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener('load', function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <div id="navbar-iframe-container"></div> <script type="text/javascript" src="https://apis.google.com/js/plusone.js"></script> <script type="text/javascript"> gapi.load("gapi.iframes:gapi.iframes.style.bubble", function() { if (gapi.iframes && gapi.iframes.getContext) { gapi.iframes.getContext().openChild({ url: 'https://www.blogger.com/navbar.g?targetBlogID\x3d13619379\x26blogName\x3d(Var)dagliga+funderingar\x26publishMode\x3dPUBLISH_MODE_BLOGSPOT\x26navbarType\x3dBLACK\x26layoutType\x3dCLASSIC\x26searchRoot\x3dhttp://qaisarmahmood.blogspot.com/search\x26blogLocale\x3dsv_SE\x26v\x3d2\x26homepageUrl\x3dhttp://qaisarmahmood.blogspot.com/\x26vt\x3d4533509344398994884', where: document.getElementById("navbar-iframe-container"), id: "navbar-iframe" }); } }); </script>

Invandrare skall bli bönder

lördag, juli 30, 2005 by qaisar

Läser i DN idag (2005-07-30) att LRF vill få invandrare att bli bönder genom den käcka satsningen "integrera grönt". Företrädare för Jordbruksdepartementet konstaterar i samma DN-artikle att ”integrationen av invandrare på landsbygden fungerar dåligt”. Läsaren får däremot inte klart för sig hur denna integration av invandrare skall genomföras bättras. Menar dom assimilation? I annat fall har jag svårt att förstå hur man kan integrera en individ till eller in i något.

LRF verkar tyvärr ha missat att det är olika sammanhang som kan vara mer eller mindre inbjudande till integration. Människor kan däremot vara bättre eller sämre rustade för att delta i dess sammanhang. Integration är det som uppstår när människors etniska, kulturella eller religiösa tillhörighet inte är relevant. Integration är ett fenomen som skall användas för att förstå strukturer och normer snarare än enskilda individers handlingar eller livsituation.

Ambitionen för LRF-satsningen bör snarare vara att plocka bort de hinder som försvårar för alla svenskar, oavsett om de är född i Sverige eller i Thailand, att syssla med jordbruk snarare än att få vissa av svenskarna att syssla med jordbruk - . Som det är nu skall utlandsfödda omformas till något som infödda svenskar inte längre vill, nämligen att vara bönder. Genom att skapa särskilda program för de som har invandrat verkar man för allt annat än ett samhälle präglat av integration. Det är snarare assimilation av individer.

Det är intresset/behovet som skall vara i fokus och inte födelsland. Varför är det så svårt?

Blattefack - det oundvikliga

by qaisar

Och så har ännu en talang blivit förpassad dit varenda svartskalle tillslut hamnar om man inte gör det som uppfattas som typiskt svarskallesyssla (städa, diska, köra taxi eller driva en korvkiosk) – BLATTEFACKET. I DN kan vi idag läsa att ”AIK:s supertalang kan bli den första invandrartjejen i A-landslaget.” Invandrarskapet är alltid i det främsta fokus för en svartskalle. Alla annat hamnar i skymundan. Marjaneh Bakhtiari som kom med en roman i början av 2005 har gjort allt för att inte bli stämplad som en invnadrarförfattare. Trots detta beskrivs hon som....just de...invandrarförfattare som skriver om integration.

Hon är inte ensam. Vi är flera som har kämpat mot det som verkar vara det oundvikliga. Det är kanske lika bra att självmant ta ett steg in i blattefacket och börja göra det till något hippt. Det är kanske dags att bli blatte på heltid, istället för att bekämpa insorteringen!

Ord vi använder för att beskriva våra handlingar

by qaisar

Igår på gymmet mötte jag Hamza som var generös med sina kunskaper om hur vikter bäst skall lyftas för maximal effekt. Mellan repetitionerna och övningarna hade jag och Hamza ett samtal som fick mig att återuppleva en del aha-upplevelser som jag upplevt under åren men som jag glömt. Tack för detta, Hamza!

Hamza, 59 år, har varit officer i det irakiska armén. På min fråga om han trivdes i Sverige sa han att han trivdes bättre när han var yngre (han kom till Sverige när han var 35) men att det hade blivit svårare och svårare med åren. Att längtan till Irak växte för varje år starkare i hjärtat och att minnen från Irak blev tydligare och tydligare för varje år (han pekade mot hjärtat och sen mot hjärnan). Jag frågade honom om läget i Irak och om möjligheten att flytta tillbaks.
Frågan som jag ställde till Hamza är en fråga som jag själv avskyr att få eftersom det är en fråga som inte beaktar en del självklarheter. Frågeställaren utgår ifrån att Pakistan är mitt riktiga hemland och Sverige är ett land som jag besöker tillfälligt. I själva verket är ens hemland det land där man har sin familj/bekantskap/vardag. Dessutom är det så att det man har lämnat bakom sig inte kan återfås eftersom allt förändras. Det är bara minnen som är statiska. Men frågan till Hamza kändes ändå relevant. Varför kändes frågan relevant att ställa till Hamza men inte lika relevant när jag har fått den?

Efter många funderingar och olika förklaringar kom jag (åter) på att hemlängtan som utlandsfödda ger utryck för kan bäst förstås utifrån pull/push faktorer. Pullfaktorer är sådana som är förknippade med det tidigare livet medan pushfaktorer är förknippade med det nya. Om man flyttar till Sverige vid vuxen ålder brukar pullfaktorer vara många och laddade med starka känslor. Om man är född i Sverige eller kommer hit i tidig ålder (7 år i mitt fall) är pullfaktorerna få men pushfaktorerna kan däremot vara fler. Det är snarare längtan bort från vardagen som är starkare än längtan till något annat. Där Hamzas längtan efter livet i Irak var mer ett resultat av att pullfaktorerna (längtan efter allt som han lämnat bakom sig), var min längtan, som jag upplevde som 17 åring, mer ett resultat av pushfaktorer.

När jag var 17 åkte jag tillbaks till Pakistan för att bli officerskadett i den pakistanska flottan. I mitt fall var pushfaktorerna (känslan av att inte höra hemma i Sverige) starkare än pullfaktorerna (längtan efter Pakistan). Men den förklarigen som jag gav mig själv och andra, till att jag vill sökta till den pakistanska flottan, var att jag ville slås för mitt land. I själva verket visste jag inte ens vad dessa ord innebar. Jag hade som sjuttonåring inte tillgång till pull/push teorin. Idag har jag helt andra ord för att förklara mitt livsval.

Jag tänker på killarna som utförde bombdåden i London och som hade varit i Pakistan för att delta i s.k. koranskolor. Vilka var deras pull/push faktorer? Vilka ord skulle dom sätta på sina motiv om de hade ett annat teoretiskt ramverk? Hur skulle mitt liv och min världsbild har blivit om jag, den 10 februari 1991, hade läst en rekryteringsannons från en muslimsk madrassa (koranskola) istället för den förfriska rekryteringsannonsen från den pakistanska flottan som lovade "Join the navy, feel the adventure"?

Kollektiv skuld

by qaisar

Nietzsche lär ha sagt att det som kräver bevis saknar värde. I dagarna har muslimska organisationerna, i så gott som alla europiska storstäder, gått ut och utfärdat fatwor (muslimskt pressmeddelande/heligt dekret). Fatworna har handlat om fördömandet av dåden i London. Fatworna har också varit ett sätt att visa tacksamhet till de länder där muslimerna bor. Som om man vore turister eller gäster i dessa länder.

Jag förstår inte detta kollektiva skuld som dessa muslimska organisationer tar på sig genom att utfärda dessa fatwor. Man måste komma ihåg att de som utförde dådet var muslimer OCH mycket annat. De var uppvuxna i segregerade miljöer, flera var arbetslösa och många av dom upplevde troligtivs ett utanförskap till det samhälle som var deras. Varför hittar man inte förklaringen till deras hemska handling i dessa aspekter? Varför är det bara religionen som blir den enda förklaringsvariabeln när man skall förstå motiven bakom det avskyvärda?

På samma sätt kan man också undra; Varför känner ledarna för de muslimska samfunden att de måste gå ut och rentvå sina händer? Varför känner de sig anklagade? Varför ber inte Blair om ursäkt för segregationen och utanförskapet som dessa britter troligtvis upplevde? En stor del av förklaringen måste bottna i att de som utförde bombningarna ses nog inte som britter i första hand utan snarare som muslimer.

Svd om strukturer

måndag, juli 11, 2005 by qaisar

Om ni har möjlighet så läs ledaren i SVD idag (2005-07-11). Mycket intressant och nödvändig text. Jag vill dock göra två invändningar; För det första behöver tilltron till strukturer inte innebära att människa inte kan anses ställas till ansvar för sina beteenden. Man kan faktiskt "välja" att ordna världen efter andra strukturer och då göra andra tolkningar som i sin tur leder till andra beteenden.

Vissa strukturer (perspektiv) kan, över tid, vara mer populära än andra. Men detta innebär inte att världen filtrerad genom dessa stukturer är mer objektiv än andra. Som jag har skrivit i ett inlägg tidigare är stukturer bara ett sätt att sortera informationen som vi tar in via våra sinnen. Världen blir tydligare när vi väljer att se den ur vissa stukturer eftersom kontrasterna blir tydligare, t.ex. stor/liten (struktur: storlek) eller man/kvinna (struktur: kön).

För det andra är det försvisso sant att strukturer tar tid att förändra men denna förändring (som andra) börjar alltid på individnivå. Även här kan individen inte frånsäga sitt ansvar för sina handlingar. Man kan trots allt välja att sortera världen genom andra stukturer. Detta val kan människan aldrig ifrånsäga.

Slutsatsen av mina invändningar är att man kan ha utgångpunkten att människan använder stukturer för att ordna världen och att strukutrer påverkar i sin tur hur människor uppfattar världen, och samtidigt också utgå ifrån att människor kan vara ansvariga för sina handlingar och därmed sitt liv. Att vara stukturalist innebär inte att man ser indivden som ett offer. Indivden är tvärtom fri att själv vara medskapare i verkligheten som styr förutsättnignar för hennes beteenden.

Alla svenskar är invandrade!

lördag, juli 09, 2005 by qaisar

Under almedalsveckan lanserade jag, Zanyar Adami och Luciano Astudillo en ny folkrörelse med sikte på att förändra den negativa uppdelningen av svenskar i svenskar-invandrare. Vi tror att denna uppdelning är roten till den onda segregeringen och dess effekter i form av utanförskap och diskriminering.

En del i kampanjen är att utse ”Månadens invandrad.”. Den första "Månadens invandrad." som utnämndes är Per Nuder. Nästa månadens invandrad kommer att utses under augusti. Vi kommer samtidigt också att lansera en hemsida där kampanjen kan följas. En annan del i kampanjen är t-shirt försäljningen. Vi hoppas att t-shirten skall leda till samtal om vem som är invandrad och därmed vad som kännetecknar en som benämns invandrad. Vi hoppas dessutom att invandrarskap skall bli något man är stolt över snarare än något som ses som ett handikapp.

T-shirten kan beställas genom att maila Zanyar.

Läs mer på bloggen invandrad.blogg.se.

När blev McDonalds ansvarig för mina barns hälsa?

by qaisar

Läser på Sveriges Radios hemsida att Jordbruksministern vill stoppa snabbmatsmenyer för barn där en leksak följer med, t.ex. Happy Meal som finns att köpa på McDonalds. På SR hemsidan står det vidare att ”Hon tror att leksaken gör att barn ofta vill äta den här typen av mat, något hon anser att det är olyckligt med tanke på de ökande problemen med ungas övervikt och ohälsa”.

Man undrar ju var föräldrarnas ansvar, för vad deras barn stoppar i sig, försvann. Bara för att en vissa vara är tillgänglig behöver det inte betyda att jag som förälder inte längre kan sätta gränser eller att jag kan avsäga mig ansvaret för mina barns hälsa och väl. Det är väl självklart att jag, och inte McDonalds eller något annat företag, har ett ansvar för hur mina barn mår. Jag kan faktiskt låta bli att köpa en viss produkt/vara som jag anser vara skadlig för mitt barn. Man kan tycka att jag borde kunna stå på mig gentemot mina barn när de använder alla de effektiva övertalningsstrategier (skrik, gråt eller storögda blickar) som barn är proffs på.

Almedalen 2005

by qaisar

Var, som många andra politiskt intresserade, i Visby för att lyssna på föreläsningar och ta del av diverse utspel. Här är tre reflektioner.

- För att till fullo kunna ta del av almedalsveckan gäller det att vara en etablerad politiker, debattör eller annan opinionsbildare. I annat fall kan det lätt bli en betraktande resa snarare än en deltagande. Insider-outsider dimensionen finns även här även om de som är insider inte vill känna sig vid sin privillgerade position. Insider under almedalsveckan är verksamma politiker, journalister, debattörer inom den politiska sfären.

- Seminarierna var (såklart) av varierande kvalitet. En del intressanta och engagerande, andra alltför smala och trista. På ett (trist sådan) seminarium diskuterades arbetsdomstolens roll i hanteringen av diskrimineringsärenden. Diskussionen sattes inte in i det stora perspektivet och blev därmed till stora delar begränsad för dom som inte har lagboken på nattduksbordet.

- För byråkrater (och andra politiskt intresserade) ger almedalsveckan möjligheten att samla in underlag till omvärldsanalysen för ett helt år. Under en vecka inom 1 km radiehar man möjlighet att ta del av intressanta diskussioner och reflektioner inom ett flertal områden. Kan rekommendera fler byråkrater att besöka almedalsveckan för spaning eftersom det inte finns några liknande forum.