Idag trycker jag på paus-knappen. Under den senaste månaden har det inte känts lika bekvämt att blogga som tidigare. Känner inte heller samma behov av att göra min röst hörd genom en blogg.

Jag kommer däremot att fortsätta följa mina favvobloggare.

70mm
Esbatis kommentarer
Fretardo
Hej
Helle Kleins blogg
Lite av varje
Marta Axner
Natalie Sial
Politik & Filosofi
Politikerbloggen (1)
SANDRA (3)
Sigges blogg
Singel! Eller "du är likgiltig och negativ"
Tonårsmorsa (10)
Tysta Mari
Unga s-kvinnor Rebella
http://joakimjohansson.blogspot.com/

Tack alla ni som har skrivit ett inlägg här. Mål väl!

2005-10-05 11:35 GMT

Representanter från alla EU-medlemsstater (kanske inte svenska och norska) menar assimilation när dom talar om mainstreaming och integration. Det gemensamma är de politiskt korrekta ställningstaganden, tex. ”Immigranter är inte en homogen grupp” eller ”Integration är tvåvägsprocess”. Trots detta talades det om att ”vi” måste se till att ”dom” integreras så snabbt som möjligt i ”vårt” samhälle.

I själva verket handlar det väl om att det är de existerande institutionerna, lagarna och normerna som skall integreras till den nya befolkningen, snarare än att de enskilda individerna skall integreras in i/till något?

2005-10-04 21:15 GMT

Jag ser en viss tvekan i de övriga deltagarnas ögon när jag säger att jag är från Sverige. De är artiga! De ler och nickar.

2005-10-05 10:11 GMT
På konferensen diskuterar 25 europeiska länder sina integrationspolitiska erfarenheter. Det slående är att representanter från alla 25 länder konstaterar gång på gång att just deras nation har under de senaste åren genomgått ”en dramatisk demografisk förändring”. Jag tänker: Har inte samhällen i alla tider alltid genomgått en konstant förändring? Människans sociala och kulturella utveckling har väl alltid handlat om förändring. Inget är konstant, bara själva förändringen. Panta rei!

Kanske behöver vi, liksom tidigare generationer, övertyga oss själva om att vi lever i en unik tid. Inget är som det någonsin varit. Allt är nytt!

2005-10-07 10:15 GMT

På konferesen är fransmännen de enda som har tolk i lurarna. Jag vet inte om detta är respekt eller bara pinsamt!

2005-10-06 19:48 GMT
Om man flyger över London nattetid förstår man vad som är skillnad mellan en riktig STORSTAD (London) och en vanlig storstad (Stockholm?). Det är lätt att förstå Durkheims jämförelse mellan sociala strukturer och levande organismer. Stora motorvägar är som e den stora pulsådern. Småvägarna är som vener och ännu mindre vägar är som kapillärer. Stadsdelar är som celler.
Härligt med stad så långt ögat når. Anonymitet, flera livsstilar i en och samma stad. Alla har något ställe där de känner sig hemma.

2005-10-06 18:40 GMT
De enda ställen jag någonsin känner mig hemma är på internationella flygplatser. Alla är på väg någonstans. Alla är, eller har varit, lika mycket främlingar.

2005-10-04 18.16 GMT
Är på Heathrow flygplats. Ser ett plan lyfta med bokstäverna PIA (Pakistan Airlines) på stjärtfenan. Känner en hemlängtan. Bendict Andersson har lärt mig att den nationella identiteten är en föreställd gemenskap och Jung har lärt mig att ”längtan efter hem” är en arketyp i den mänskliga naturen. Ett script som går igång på subjektiva markörer, oavsett om man är född i Pakistan eller i Morgongåva. Trots detta känner jag den starka längtan i hela kroppen även om den inte går att intellektualisera. Tänker som karaktären i Matrix: ”Jag vet att när jag stoppar in denna köttbit i munnen, skickas signal till min hjärna som säger att den skall uppleva en mör och saftig bit. Trots detta är det faktum att detta är gott och att jag njuter. Ignorans är en välsignelse!”. (Fri översättning)

Nästan tio år sedan jag var i Pakistan. Undrar om det fortfarande spelas klassisk pakistansk folkmusik under tiden planet görs startklar, eller om det fortfarande vid take-off läser en vers ur Koranen? Det slår mig att livet inte kan analyseras eller förstås, utan bara (upp)levas.